Missade La Mano i morse och Mian och Mimmi på Stortorget, har just köpt doppresent till i morgon (barn vid 46 gick finfint) och nu sprack himlen upp i blåvitt.

Flickvännen ska deklarera och har inget fiffigt uppskov som jag (det är därför man betalar för revisor, lilla gumman) så hon får kämpa på mot tredje maj på egen hand medan jag bloggar lite.

Om att Aftonbladets nya t-shirts om att man ska skrota monarkin är väl ändå rätt så förutsägbara. Får lust att köpa kronprydd kudde, precis som alla dom där andra som flockades runt bröllopsprylarna på Åhléns nu för en stund sen. Vilket gyllene tillfälle för alla non establishment borgare att manifestera sig med en t-tröja från Åsa Linderborg.

Nej, då får Athena Farrokhzad mer av min sympati när hon skriver “hands off” om Virginia Woolf till Malte Persson.  

I övrigt har jag läst en ny artikel av Crister Enander om Samuel Johnsson som bara ufon med fallenhet för sjuttonhundratalet intresserar sig för, och en sån är jag. Dags för essäsamling från den där produktiva kritikern som jag verkligen gillar trots, eller kanske tack vare, alla excentriska vänner på Facebook vars inlägg man tvingas vada igenom för att nå fram till länkarna till hans texter i Kulturtidningen och lite varstans. /K

PS. Men om jag har demonstrerat? Nej. Om jag vet vad jag ska rösta på? Nej. Om Mona Sahlin var bra som vårtalare på Riddarholmen i går? Nej (tyvärr).

Riddarholmen, Valborg. ABF stod för showen och Mona talade (bilden snodd av fv, don’t kill me).

Slafsigt och genomhastat lät det.  Vem skriver den där smetiga ordsörjan åt henne? De rödas i det rödgröna blocket ständiga strategiska feltramp och bluddriga agenda gör mig deprimerad. Här hade man kunnat gå hem stärkt och stolt efter ett finkänsligt tal av Sveriges möjligen nästa statsminister och så blev det i stället bara pinsamt att Valborg blev Valtal om blomsterprakt och Stockholmsvatten. Märkligt politiskt läge att dom tycks vinna ändå. Flickvännen säger att det aldrig tidigare inträffat att ett politiskt block som leder med åtta procentenheter i opinionsmätningarna har blivit upphunnet av alternativet, och jag tror henne.

Onsdag, lugna veckan och jag har faktiskt skrivit lite på min Antigonetext. En ångestalstrande följetång som aldrig tycks bli färdig.

Fortfarande osäker på om det håller. Särskilt den lite friare trudelutten i slutet om grottan som är tänkt att ligga som pendang till “det hele”. Kan inte bestämma mig för om det är löjligt eller bara banalt med en döende kvinna som ritar sol på golvet. Enkelt är det i varje fall. Enkelt och utan åthävor.

*

I morgon tar jag tåget ner till Göteborg för att vara med i Debatt och snacka jämställdhet med Claes Borgström som jag gillar – fast om jag gillar sossarnas politik lika mycket vet jag inte.

Har just sett repet som Svt mejlade (med uppmaningen att snälla sprid inte). Där drar jämställdhetsminister Nyamko Sabuni återigen den där gamla valsen om att inte gilla epiteter, och att det är därför hon inte kallar sig feminist. Ringde just och berättade för flickvännen (den smarta jäveln) som kontrade med att:

- Om hon nu menar allvar med att inte gilla epiteter, varför inte lägga av med folkpartist och liberal också, när hon ändå är igång.

/K

PS. Intressant att hon använder just ordet epitet. Jag hörde fel på  bandet först och trodde hon sa etiketter (inte epiteter)…

och hade skrivit hela detta inlägg utifrån den tolkningen, hittat ovanstående fina bild och allt, när jag insåg min feltolkning och fick skriva om alltsammans.

Epitet som karaktärisering av ordet feminism är ännu mer förminskande, för att inte säga föraktfullt, och betyder…